Kartor: Bogerud terrängkartan | Bogerud häradsekonomiska kartan 1883-95 med vandringsvägen

Samling vid infarten till Bössmanstôrp

Kjell Arstad välkomnade och introducerade guiden Nils Ahlqvist. Många intresserade deltagare hade kommit.

Nils Ahlqvist berättade om bakgrunden att Gustaf Vasa på 1500-talet introducerade en starkare kungamakt. 1542 gjorde smålänningarna uppror det s.k. Dackeupproret. Gustaf Vasa hade då en legohär. Han iakttog att de småländska bönderna stred väl så bra som legohären.

I 1500-talets mitt tog Gustaf Vasa steg mot att bli mindre beroende av legosoldater. Gustaf II Adolf införde att var 10:e svensk skulle göra militärtjänst. Under 30-åriga kriget bestod den ca. 140 000 man starka armén av cirka 13 000 svenskar - resten var legoknektar. Dock vid Lützen var bara 100 av den 12 000 man starka hären indelta soldater.

Längs vägen

Här ser man de andra soldattorpen, Visteruds och Vistebergs soldatboställen. På Visteruds rotes soldattorp bodde i slutet av 1700-talet Olof Ersson Vistberg. Han var morfar till Lars Jonsson Bössmans tredje fru Ingeborg Nilsdotter. Nils Ahlqvist berättade att Visteruds soldatboställe kallats Vistbostället och att flera av soldaterna kallades Vist. Soldaterna på Vistebergs soldatboställe hade soldatnamnen Visteberg eller Vistman.

Soldaterna på Bössmansbostället underhölls av Bössvikens rote, de fick soldatnamnet Bössman under sin tjänstgöring. Vi fick en fin vy över Bössmanstôrp från en högt belägen väg. Gösta Persson som bott på stället berättade att hans morfar var den siste indelte soldaten. 1919 rev han den gamla knektstugan, ett nytt präktigt hus står där idag.

Våra soldater i krigshistorisk synvinkel (som Nils Ahlqvist berättade)

Efter 30-åriga kriget blev Sverige en av Europas stormakter. Det bestod då av Egentliga Sverige (Götaland, Svealand, Norrland, Finland) samt Nordtyskland och Baltikum. Det blev då svårt att försvara med tvångsrekryterade knektar, som försökte rymma så fort de fick chansen, för att komma hem och få jobba med sina jordbruk. Karl XI strukturerade om armén. Han skaffade pengar via reduktionen. Det var att han återtog förläningar, gods och gårdar från adeln och prästerskapet. Han kunde då investera i armén. För vår del sattes Närke-Värmlands regemente upp. Soldatförsörjningen skedde via rotar. Varje rote hade en soldat som typiskt försörjdes av cirka tre hemman (beroende på hemmanens storlek). Det här blev en del av bönderna/hemmansägarnas sätt att betala sin skatt. För soldaterna var lockelsen att bli indelt soldat att: han fick lön av staten, en stuga, egen jord. På det viset fick Sverige en ständig knekthär med tränade soldater, vilket för en lång tid gav Sverige en fördel jämfört med andra konkurrerande stormakter.

6 mars 1700 var den unge Karl XII på björnjakt. Sverige angreps då av alla sina grannar. Östra Ämtervik hade 13 soldater enligt 1698 års generalmönstringsrulla, tillhörande Överstelöjtnantens kompani. Endast delar av Närke-Värmlands regemente var inkallade för slaget vid Narva, Östra Ämterviks soldater var del av hemmareserven. Slaget betraktas som en av den svenska militärhistoriens största segrar, då den svenska armén lyckades krossa alla ryska belägringsstyrkor som hotade Narva och Ingermanland. Den 10 500 man starka svenska armén under den 18-årige Karl XII:s personliga ledning slog den mer än trefaldigt överlägsna ryska armén.

Efter denna stora seger var det lockande att en gång för alla slutgiltigt besegra den ryska armén. Men de använde då den ryska taktik som sedan visat sig framgångsrik ända till andra världskriget. Man drog sig tillbaka, svenskarna sökte upp dem, då drog man sig åter tillbaka, o.s.v. Detta upprepades ända till svenskarna hade lockats till Poltava i nuvarande Ukraina år 1709. Under marschen till Poltava var det med ryssarnas brända jordens taktik svårt att finna förnödenheter. Svenskarna som startade med 60 000 man i Sachsen hade decimerats till 17 000. Man mötte 40 000 ryssar och förlusten blev slutet på Sveriges stormaktstid.

Det definitiva slutet kom efter att Karl XII skjutits på Fredrikstens fästning i Halden i Norge 1718. Han hade planerat att ta Norge som ett byte för att kunna ha en trumf i förhandlingarna med Danmark. Östra Ämterviks soldater deltog i fälttåget mot Norge. På väg till Norge hade armén läger vid Nolbergsviken i Östra Ämtervik. Så Bogeruds soldater startade hemma.

——————

Vandringen avslutades med fika vid den fina skolan för Ålkärrsrud (idag Skogen) och Bogerud.